Att kunna satsa på sitt kall är guld för Cornelia

24-åriga Cornelia Kronvall, fostrad och uppväxt i Sösdala, hade goda möjligheter att satsa på en egen aktiv elitkarriär med alla de stora mästerskapen i pipeline.

Istället valde hon i anmärkningsvärd tidig ålder att satsa på ledarrollen.

– Genom Malmö idrottsakademi får jag nya möjligheter att satsa på det som verkligen är mitt kall, säger Cornelia, idag förbundskapten för det svenska ungdomslandslaget i brottning.

 

Under hela sin uppväxt tillhörde Cornelia Kronvall de bästa i sin årgång. Därför var det många som förvånades när hon efter sina framgångsrika juniorsäsonger valde att sluta när hon stod i begrepp att kliva in i den högsta Sverigeeliten som senior.

– Jag har aldrig känt själv att jag vill vinna OS eller bli bäst i världen och tanken på att sluta med brottningen hade funnits länge. Framgångarna jag hade som junior gjorde det däremot svårt att sluta. För det är ju inte logiskt att sluta då man är bra på någonting, rentav bäst i landet. Men jag ville inte mer. Det fanns ingen motivation.

 

Kände du att du svek folk?

– Nej, inte personligen. Men idag kan jag känna ett ansvar för sporten, att förvalta den kunskap och rutin som jag besitter.

 

Var det en svår skilsmässa från den aktiva karriären?

– Ja, det var tufft.

– Samtidigt visste jag om att jag skulle fortsätta med sporten i någon annan form. Frågan var i vilken roll och det tog två år innan jag visste vad jag ville jobba med.

 

Om du hade haft en adept som tillhörde de bästa i landet som funderade på att sluta. Vad hade du sagt till denne?

– Jag hade förflyttat fokuset från här och nu till längre framåt. En elitsatsning behöver inte stressas fram, men just det upplevde jag personligen som junior och det kunde göra att man ibland gav upp hoppet. Hade jag varit min egen tränare hade jag försökt avdramatisera vikten av att lyckas i tävlingarna och istället försökt tänka mer hållbart.

– Jag hade, om jag i ett parallellt universum tränat mig själv, lagt upp ett långsiktigt mål istället för att tänka så mycket på kortsiktiga resultat.

 

Individuella idrotter som brottning tenderar att ta fram det mest extrema hos människor – hur har det format dig?

– Väldigt mycket. Brottningen har gett mig mycket kring självkänsla och självinsikt. Det har gjort att man vågar tro på sig själv och vågar ta för sig. Bara att ställa sig på en brottarmatta i trikå kräver mod och det kan jag ta med mig som tränare. Jag vågar tro på mig själv och vi kan oftast mer än vad vi tror.

 

Hur ser din tränarkarriär ut idag?

– För tre år sedan ungefär började jag engagera mig på föreningsnivå med ungdomar mellan 6-15 år. Det var kul och så, men det var elitidrotten som verkligen lockade mig. 2018 började jag som assisterande tränare i ungdomslandslaget efter att ha blivit kontaktad av förbundet. Det var då jag kände att jag ville detta ”på riktigt”.

Cornelia fortsatte att ta för sig. För ett år sedan tog hon över seniorerna i Helsingborg och hon fick med en av talangerna i SOK-programmet.

– För ett år sedan tog jag steget från assisterande förbundskapten i ungdomslandslaget till att ta över huvudansvaret själv och i samband med det fick jag även tränaruppdrag i seniorlandslaget. Nu tränare jag även två hårdsatsande brottare som aktivt sökt sig till mig.

 

Hur jobbar en brottningstränare?

– Det skiljer sig mycket åt beroende på period. Jag arbetar mycket med periodiseringar där vi lägger upp en plan med de aktiva. Inför ett stort mål, som exempelvis ett mästerskap, så försöker vi tajma formen. Därför måste vi utnyttja varandra, genom sparring, så mycket det bara går inför respektive brottares mästerskap. Jag kan skruva deras individuella planeringar så vi kan köra pass tillsammans på mattan. Även videoanalys och annan planering ingår.

– Sedan har jag mycket individuella samtal. Jag tror inte alls på att generalisera träningsplaneringar. Jag vill forma det så individuellt som möjligt för respektive individ.

 

Hur vill du utveckla ditt ledarskap genom att ingå i Malmö idrottsakademi?

– Först och främst ser jag fram emot utbytet med de andra tränarna inom andra idrotter. Jag vet att jag är ny på området och har mycket att lära. Sedan är min utmaning, vilket skiljer sig åt jämfört med de flesta andra tränarna, att jag är i samma ålder eller rentav yngre, än de jag tränar.

 

Du är ung och kvinna. Hur hög är den tröskeln?

– Jag grubblar på det varje dag, beroende på vem man tränar. Men också hur det ska fungera i andra sammanhang för att få respekt och bli betrodd. Hade jag varit en 50-årig man eller vunnit OS så hade jag haft en helt annan status redan från början. Man får ta vissa fighter som ung kvinna, men jag väljer att inte se det som ett hinder. Jag jobbar med personlig utveckling även för min egen del och lägger ner mycket tid på att hålla mig till de riktlinjer och värderingar jag vill stå för. Jag måste kombinera ödmjukhet med att lyssna på andra samtidigt som man måste vara säker i sig själv.

Cornelia lyfter fram en viktig detalj.

– Utifrån det perspektivet känner jag ett stort förtroende från förbundet. De tar mig verkligen på allvar. Samarbetet med Malmö idrottsakademi är en annan viktig sak som ger självförtroende.

 

Vilka ingår i ”ditt” träningsteam?

– OS-aktuella Johanna Lindborg, Sofia Mattsson som tog OS-brons 2016, Henna Johansson, som kvalat in till OS, Jonna Malmgren som är guldmedaljör i Ungdoms-OS samt Olivia Henningsson, Junior EM-trea.

Alla med Helsingborg som bas.

– Vi är en stark brottningsnation på damsidan nationellt, men vi är beroende av varandra i de olika viktklasserna för att utvecklas. Därför måste vi träna på samma plats vilket sker i Helsingborg.

Cornelia är helt ny som tränare för deltagare i Elitprogrammet och ser stora möjligheter i det. Vid sidan studerar hon idrottsvetenskap med inriktning på Sport Management på Malmö universitet.

– Jag ser verkligen fram emot alla utbildningar och föreläsningar.

 

Vad har du själv för långsiktigt mål med din tränarkarriär?

– Att utstråla förtroende från de aktiva. Jag vill att de aktivt ska söka sig till mig. Sedan hade det varit fantastiskt att få uppleva ett OS. Jag vill komma så långt jag bara kan.

 

Text: Christoffer Ekmark, Skånesport